Stämningstext

- Sluta spela! 

Pianolocket smälls igen och ljudet ekar genom de tomma rummen. De enda som befinner sig där, i paradvåningen på Strandvägen, är tre systrar. Den äldsta av dem lägger ifrån sig noterna och sätter sig i soffgruppen mittemot de andra. Hon spänner ögonen i sin yngsta syster. 

- Du ska vara glad att jag har fingrarna kvar... Bara för att mor är död så behöver det inte vara tyst som i graven här. Hennes kropp är lagd i jorden, hennes själ är i himlen nu, hur länge ska vi sörja? 

Den tystnad och oroliga stämning som plötsligt lagt sig över dem var något alla kände igen allt för väl. Tre systrar som sedan länge glidit ifrån varandra. Nu tre vuxna kvinnor med egna liv och drömmar. Deras mor modeikonen Charlie Knapp hade mycket oväntat avlidit 3 veckor tidigare vid 61 års ålder. Obduktionen förtäljde emellertid att hennes död varit "naturlig". Hon hade haft en obotlig sjukdom och på något sätt lyckats hålla detta hemligt för alla utom hennes privata läkare. 

Det ringer på ytterdörren. Mellansystern Eleonora, den lugnaste av de tre, går och öppnar. En mycket uppklädd man står i trapphuset och skakar av sitt dyblöta paraply. 

 - Jag kommer med brådskande bud från Mannheimers advokatbyrå. Ni kallas till utdelningen av er moders arv. Imorgon klockan två. Konstnärsbaren på Smålandsgatan 7. Kom i tid." 

- Är det så lämpligt att vi ska träffas just där...? frågar Eleonora. 

- Det tycks ha varit er mors önskan. 

Han stirrar över axeln på mellansystern som tar emot tre kuvert med blodrött sigill. När han ser de andra två systrarna  tillägger han; "Att komma i tid gäller er också, Rebecka och Signe" 

Mannen lyfter sin hatt och försvinner ut i regnet. Länge står systrarna och betraktar varandra förteget. 

- De kan inte vara möjligt, viskar Signe. Ni sa att det inte fanns något jävla testamente?